#2

Det känns som om jag väntar på något. Vet varken om det är bra eller dåligt men jag är liksom spänd inför något. Att inte veta vad som väntar är ovant på ett bra sätt. Jag lär mig om mig själv. 

The Game var en riktig mindfucker. 

 "- There goes a thousand dollars.
 - Your shoes cost a thousand dollars?
 - That one did"

Vår lilla spelplan går framåt men i stället för att gå in djupare i bilden tar jag ett, eller snarare fyra steg tillbaka. Kanske är det ett försök att återta makten och inte känna att jag slaviskt följer reglerna i spelet. Att införa leken i de för mig innan så fasta reglerna ger mig trygghet i att jag kontrollerar vad det blir i slutändan, jag är mer än en deltagare. 

Kanske har jag detta behovet just därför att jag vet att reglerna snart kommer ändras och att jag ändå inte bör bli bekväm i dem. 

Vilka får vara med och skriva reglerna?

Jag sitter och väntar på twisten.