Här skall det bedömas (detta är en "kortlighet" som egentligen inte riktigt kommer ha med min blivande gestaltning att göra och förklaring und vad hur varför kommer i följande blogginlägg)
Mina kära klasskompizar
Let's play a game! (ref. Saw) Jag har i er ära komponerat ihop ett bedömningsspel/bedömningslek där jag är lekledare. Jag har med hjälp av Kattis bedömningsmatris extraherat olika kriterier som jag finner viktiga i bedömning av gestaltingsprocessen och med slumpen som mitt enda överhuvud kommer jag att dra en av dessa kriterier och bedöma er utefter er blogg.
LIKE SO
Cia, du jobbar med ordet och med siffrorna. Du såg ditt kort och orden på det blev dina. Men måste det vara ord och siffror? Jag tycker att du modigt har frångått dig själv men är det nog? Kan du tolka, omtolka och omvärdera dina egna tolkningar av ditt kort och landa? Jag vill se mer bilder från dig och mer fysiskt experimenterande!
Elin, jag känner igen mig i din frustration många gånger. Det tror jag många gör. Vi förväntas sätta igång med en raket i rumpan men så känner man motstånd nästan redan i början. Kanske skulle det hjälpa dig att rikta din blogg mer till din grupp? Att söka och välkomna inspiration och kanske även tröst genom att locka till igenkännande kommentarer, stöd och hjälp upp i backen. ps snygg header
Ellen, jag gillar dina tankar och din personliga utgångspunkt! Jag tror att hur vi än gör och hur mycket vi än är motståndare till det ibland kommer sådana här saker alltid från vårt allra innersta, så varför inte utreda sitt allra innersta så har man det gjort. Men vart vill du gå från här? från din startbana? från din stadiga platå i dig själv? Var inte rädd för att testa några olika destinationer för att föra planet framåt! Än har du bränsle kvar att både vända om och börja om.
Evelina, klassens spion! Du ÄR spännande. Sätt absolut in ljud i filmen och släpp in oss. Genom att lära oss om din världsbild kanske du kan lära dig något i utbyte? Kanske ska man träffas och ha en diskussion? Dra igång på det du har på bloggen redan. Aktivera och använd gruppen!
Henke, du har flitigt samlat på dig! Du samlar för att grunda tror jag, gediget arbete. Men har du märkt att du samlar på liknande saker hela tiden? Att det finns en sida 8 i de flesta tidningar är självklarhet men var kan du fylla på med annat? Vad skulle med ta dig till den känslan av ditt kort? Fortsätt samla tills du landar.
Martin, det känns som att du egentligen har landat. Härligt att se. Du har vänt och vridit flitigt på dina tankar och landat i något du verkligen vill göra. Gör nu detta illa kvickt så du märker om du har några andra dörrar eller fönster att öppna. Kanske leder dina gipstavlor till något annat. Lyft på varje sten och varje gren, lämna ingen idé ogjord.
Nadja, vilken film! Vilken känsla av mummel! Kanske är det mer kvävt, mindre självvalt men jag får absolut rätt känsla! Du skriver om din förra handledning där du fått samma tips som jag också vill ge dig. Ta ut ditt kort. Om du inte vill vända det så att alla kan se ska du kanske vända på dig själv... så får alla gissa. Hitta och lägg upp konstnärliga referenser från hela världen, kanske hittar du där ett uttryckssätt som passar din värld.
Simon, jag antar att det är meningen att du ska vara lite hemlig (the card said so). I förra gestaltningskursen vi läste tillsammans hade vi en diskussion om att gå ifrån sig själv i färger. Jag och Frida ville att du skulle använda svart och slopa pasteller för att det redan fanns i dig. Kanske är dags först nu att ta det rådet. Kanske inte bokstavligt men att göra något du är rädd för kanske får dig att gå ännu längre. (high five för alla händer och allt det hemliga)
Sophia, först und främst! Blev så nedrans inspirerad av din inspelning av samtalet om gräddfilen! Mer hemliga inspelningar åt folket! Kanske hittar jag referenser i ditt arbete till mitt eget, men vad refererar du ditt till? Vad inspirerar dig? Kan du hitta kopplingar mellan andras verk och din trotts mot gestaltningskursen? Din vilja att protestera genom att göra det så konkret som möjligt.
Lisa, jag fnittrade när jag drog den här lappen till ditt namn. För läste din blogg och kanske bara kanske är du påväg att inse att du ska svänga lite. Och kanske men bara kanske är det efter en sväng som man inser ett misslyckande och vad det förde med sig. Att göra utan att tänka medför kanske fler misslyckanden och med dem fler lysande svängar så gör mer och tänk mindre.
Så här i efterhand när jag sitter och skriver in mina "bedömningar" inser jag att de egentligen inte är mycket till bedömningar. Jag tror mer att jag skrivit vägledningar. Men precis som i "bedömningen" av Lisa finns det ju något gott med att misslyckas. För kan ni inte alla hålla med om att det vore otroligt mycket bättre om vårt yrke handlade om vägledning och inte bedömning?
De va de hele!
