Tänker ta upp något så förbjudet som mitt eget "konstnärsskap". När jag sitter och sliter med den här gestaltningskursen verkar jag mer än ofta trilla in på tankar om just det. Jag har större delen av mitt liv sysslat med något slags halvesteriskt berättande och gestaltande under- och ibland over cover arbete med mig själv (oftast) som arbetsgivare. Jag har haft ALLA halv pretentiösa motiveringarna till detta men vid 21 års ålder får jag bita i det sura och erkänna att jag nog inte har någon anledning alls. Jag bare gört rätt och slätt.
När jag då sitter här och pillar med mitt (för närvarande ett slags manus till en slags film Arb. titel Och vem är du?) dyker frågan upp, när jag pratar med andra dyker frågan upp och speciellt när man läser till bildlärare på HDK dyker frågan upp; gör jag konst? Denna fråga leder ju på ett osmakligt sätt till andra lika svårbesvarade frågor som; vad är konst och vem bestämmer det? Som ni nog vet vid det här laget har mitt kort lett mig in på det ytterst minerade och flitigt omdiskuterade ämnet BEDÖMNING. Så vem bestämmer vad som är konst och vem som är konstnär? Gör jag konst och i så fall när?

När vi lär oss hdk-spelets regler kanske vi blir konstnärer helt plötsligt. Men vem har då bestämt hdk-spelets regler? Och varför får inte allt vara konst och alla vara konstnärer?